Fotvård och kundvård

Bra kundvård?

Fruns kompis Karin går regelbundet på fotvård eftersom hon har diabetes. Oftast på remiss från landstinget, men även helt på egen bekostnad ibland. Hon har gått till samma privata mottagning i fem år.
Regelbundet.
I fem år.

Häromdagen var Karin på sitt normala besök, men hade dessvärre inga kontanter att betala med. Etthundra kronor kostar det när det är remitterat från landstinget. Hon ursäktar och erbjuder sig att komma in med pengarna dagen efter, vilket accepteras av fotvårdaren (heter det så?).

Dagen efter så inträffar det dock oförutsedda händelser (besök på akuten), så Karin glömmer bort att gå till kliniken med hundralappen. Vid halv sextiden ringer telefonen, det är fotvårdaren (jag har bestämt att det heter så nu) som undrande frågar om Karin tänker komma in idag, eftersom hon "faktiskt håller på att stänga nu". Karin ursäktar sig och berättar att hon varit tvungen att besöka akuten under dagen och att hon därför helt glömt bort detta ärende. Fotvårdaren ägnar överhuvudtaget ingen uppmärksamhet alls åt att hennes trogna kund varit på akuten, utan frågar bara om hon tänker komma in nästa dag med pengarna. Vilket Karin lovar att göra.

Nästa dag är hennes sons födelsedag, vilket gör att hon är upptagen med mycket annat. Och dessvärre glömmer det enorma ekonomiska åtagande hon har gentemot fotvårdaren.

Framåt kvällen ringer telefonen, en man som presenterar sig som fotvårdarens jurist (som av en händelse har de dessutom samma efternamn). Han upplyser Karin om att "hon har en skuld på etthundra kronor" och undrar om de ska skicka en faktura(!) eller om hon tänker komma in dagen efter med pengarna!

Karin blir tämligen ställd av telefonsamtalet, men samlar sig sedan och skriver ett brev, där hon tackar för den här tiden, men vänligt men bestämt avbokar nästa tid. I kuvertet lägger hon en hundralapp och en krona. I ränta.

Karin har som sagt gått till samma mottagning i fem år och skulle säkerligen fortsätta att gå dit i ytterligare fem år. Säkert ännu längre om de inte flyttar från orten. En behandling kostar 550 kronor och Karin går dit två gånger per månad.

Men det är klart - i grundkursen i finansiering så lär man sig att en hundralapp idag är värd mer än en hundralapp i morgon. Men en hundralapp idag kan väl aldrig vara mer värd än 66 000 kronor på fem år?

Fotvård, ja. Kundvård?

1 kommentarer:

Anonym sa...

En gång är en gång. Två gånger är en gonggong